Bostadspolitik

Från och med i fredags till i söndags var det Äntligen Hemma-mässa på Älvsjömässan i Stockholm. Vi var såklart där i vår stora färggranna monter med både tulpaner, bostadsrätter, villor och fritidshus i mängder. Den 16 april koras även vinnaren från tävlingen vi hade där första pris är en ekologisk matkasse från Ecoviva. Vi fick in mååånga bidrag, verkligen roligt!   

Jag lade ut en bildrapport redan i fredags, men här kommer ytterligare ett litet axplock av mässans innehåll:  

Glada medarbetare redo att möta massorna
 

Josefine från Vallentuna med våra goodie bags
 

   

Våra tjusiga tulpaner, som sista dagen delades ut till alla som ville ha.
 

 Bosse Rappnes gröna oas
 

 Äntligen Hemma-profilerna på scen

  Snygg stol som Äntligen Hemmas Karin Mannerstål gjort av gamla skärp! Här kan du se hur du gör din egen >> 
 
 

Både ovanstående stol samt det här fina kubbspelet hittades i ”Karins favoriter”.Blir onekligen sugen att piffa upp kubbspelet redan nu i påsk!

Färgglada tapeter inför vårens ankomst

 Lulu Carters myshörna

Avslutar med en bild då undertecknad skapade en pall i Martin och Björns prova på-hörna:
(Jag skruvade även upp en gipsskiva och borrade hål för eluttag i, men detta dokumenterades tyvärr inte lika flitigt)

Nu börjar tusentals studenter på universitet eller högskola och med den bostadsbrist som råder är det svårt att hitta en studentbostad. För många blir lösningen att köpa en bostad. Våra mäklare har under lång tid vittnat om att fler och fler föräldrar, som har ekonomisk möjlighet, hjälper sina barn att köpa en studentlägenhet så att barnen kan bo på orten de studerar på. Vi blev nyfikna på hur villig man som förälder är att hjälpa och enligt vår Bobarometer kan varannan förälder tänka sig att köpa en bostad till barnen. Undersökningen visar också att föräldrar oroar sig över bostadsbristens konsekvenser. Man oroar sig för att barnen inte ska kunna studera det ämne de vill på grund av bostadsbristen och för att barnen inte ska kunna studera på den ort de helst vill.

Samtidigt visar ny prisstatistik, som Mäklarstatistik tagit fram på uppdrag av Svensk Fastighetsförmedling, att föräldrarna i snitt får betala strax över miljonen för en etta på 35 kvadrat i riket. Men i många studentstäder ligger kvadratmeterpriset dock över riksgenomsnittet, och på vissa håll långt över.

Den stora bristen på bostäder, och då menar jag bostäder generellt, d v s både hyresrätter och bostadsrätter, i kombination  med en stor kull 90-talister, gör att priset på ettor har ökat markant de senaste åren. Det gör att ungdomarna själva inte har råd att köpa en bostad utan hoppas på att föräldrar, eller kanske till och med mor- eller farföräldrar som har ekonomisk möjlighet ger ett bidrag.

Men är det rättvist? För vad gör de som inte har vare sig föräldrar eller mor- och farföräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt? Debatten är igång i år igen, precis som varje år vid denna tidpunkt. Låt oss hoppas att de löften som uttalas från höger och vänster om ett ökat bostadsbyggande, inte förblir tomma och innehållslösa. För hur svårt kan det egentligen vara? 

 

Idag presenterade Mäklarstatistik nya siffror för prisutvecklingen på bostäder i Sverige. Vi kan konstatera att villapriserna är mer stabila än bostadsrättspriserna, vilka generellt har en tendens att svänga mer. Tremånaderssiffrorna för hela riket visar en prisuppgång på fyra procent för bostadsrätter och en nedgång för villor med en procent. På månadsbasis har bostadsrättspriserna för riket gått ned med tre procent medan villapriserna varit oförändrade. Sett över ett år har villapriserna ökat med tre procent och bostadsrätterna med hela åtta procent.

 Under lång tid har det funnits ett stort utbud av såväl bostadsrätter som villor. De senaste veckorna har dock utbudet av bostadsrätter framför allt i Stockholm, men även i Göteborg, Uppsala och Södermanlands län minskat och ligger nu under både 2008 och 2009 års nivåer. Fortsätter den trenden finns det risk för att bostadsrättspriserna sannolikt går upp.

 Bostadsmarknaden mår som bekant bäst när utbud och efterfrågan är i balans. Det är ett drömscenario som ingen annan än köpare och säljare kan styra över. En anledning bakom det låga utbudet är att utbudet av bostäder var stort under våren och att många helt enkelt valde att sälja då.

 Vi måste vänta några månader innan vi ser de eventuella effekterna av det nyligen införda bolånetaket. Det har diskuterats – vilket vi på Svensk Fastighetsförmedling håller med om – att bolånetaket främst drabbar förstagångsköpare och får effekt på priset på små lägenheter. Den utvecklingen sker samtidigt som en mycket stor kull 90-talister är på väg ut på bostadsmarknaden, mitt i en rådande bostadsbrist i flera av landets större städer. I flera av Sveriges högskolestäder ökar nu priserna på små lägenheter eftersom föräldrar som har ekonomisk möjlighet hjälper sina barn att köpa studentlägenheten. Vad hjälper ett bolånetak då för att minska den totala skuldsättningen?  Kom ihåg att bolånetaket infördes för att minska skuldsättningen, inte för att justera ned priserna på bostäder.

 Svenska hushålls skuldsättning för bostäder nådde nu i höst 53 miljarder kronor, det är ett nytt rekord enligt SCB. Svensk Fastighetsförmedling gick tidigt ut och deklarerade att man istället för bolånetak borde ställa krav på amortering av bolånen, det är en bättre och effektivare åtgärd. Det argumentet håller vi fast vid och nu hörs allt fler röster i den riktningen, bland annat från Swedbanks koncernchef Michael Wolf och även Riksbankschefen Stefan Ingves öppnar upp för det även om han först  vill se vilken effekt bolånetaket får.

Vad tror du kommer påverka priserna framöver och hur tror du att priserna kommer utvecklas framöver? Stort utbud, litet utbud, stor efterfrågan, liten efterfrågan?  Amoteringskrav och/eller bolånetak? Vad påverkar bostadsmarknaden?Ge mig gärna dina reflektioner!

Hälsningar

Bessie

Riksdagsval, bolånetak och räntehöjningar verkar än så länge inte ha påverkat bostadspriserna i någon större utsträckning. Idag publicerade Mäklarstatistik den senaste statistiken över prisutvecklingen på bostäder över riket. Den visar bland annat att villapriserna i riket har gått ned 1 procent den senaste tremånadersperioden, medan bostadsrättspriserna har ökat med 2 procent. Tittar man på senaste månaden har priset på villor i riket ökat med 1 procent medan priset på bostadsrätter varit stillastående. Stabilt med andra ord,  framförallt gällande villapriserna. Men det finns regionala skillnader med avvikelser både uppåt och nedåt.  Bostadsrätter i Uppsala län har i snitt stigit med 11 procent under den senaste tremånadersperioden, medan de fallit med 13 procent i Västmanlands län. Tittar man på Kalmar län och villamarknaden har det varit en prisuppgång med i snitt 6 procent samtidigt som villapriserna i Kronobergs fallit med i snitt 9 procent. Bostadsrättsprisernahar en tendens att svänga mer och i centrala Stockholm och centrala Göteborg är priserna just nu tillbaka på 2007 års toppnivåer, men det kan snabbt förändras.

Den riktiga effekten av bolånetaket ser vi kanske i statistiken först om ett par månader. Som vi tidigare sagt bedömer vi att det är de yngre som först och främst kommer drabbas. Finansinspektionen införde bolånetaket för att dämpa belåningsgraden, vilket är förståeligt, frågan är bara om det enbart får den effekten eller om det tillkommer något som man inte har räknat med. Om hushållen för att klara finaniseringen tar blancolån vad betyder det för den privata ekonomin och i förlängningen även den totala ekonomin? Kommer priserna gå ner, blir det svårare för ungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden och får bolånetaket den effekt man tror? Vad tror du? Och vad tror du Riksbanken kommer med för räntebesked den 26 oktober?

Se  och lyssna på Svensk Fastighetsförmedlings vd Peeter Pütsep och Swedbanks Ylva Yngveson prata om bostadsmarknaden hos DI:s Hans Bolander i Di TV.

Samma visa varje år. Studenterna i våra högskolestäder har ingenstans att bo och köerna till en bostad ärStudenter_nyhet lååååånga. I år kanske längre än någonsin eftersom det är fler än någonsin som studerar. Och högskolor och politiker blir alltid lika överraskade – varje år. Men vad är då lösningen på problemet – att det byggs fler bostäder såklart, bostadsrätter såväl som hyresrätter. Men det måste vara bostäder som studenterna har råd att bo i. Men tills det är ett faktum är studenterna utlämnade till – just det sina föräldrar, eller är de kanske UTElämnade eftersom de inte har någonstans att bo? 6 av 10 svenskar kan tänka sig att köpa en bostad till sina barn om de ska börja på högskola/universitet, bara man har ekonomisk möjlighet. Men inte till vilket pris som helst. I vår undersökning Bobarometern uppger varannan svarande att de är beredda att betala mellan 100 000 och 500 000 kronor för studentbostaden. Fyra procent uppger att de kan betala över 2 000 000 kronor. Men givetvis finns regionala skillnader i vad man är beredd att betala för lägenheten som till viss del förklaras av att priset för en enrumslägenhet skiljer sig betydligt åt i olika delar av landet. Kan det här i förlängningen betyda att man bara kan studera om man har föräldrar med mycket god ekonomi? Vad tror och tycker du? 

Igår kom FI, Finansinspektionen, med förslag om ett bolånetak på 85 procent. FI:s råd innebär att krediterna sammantaget inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde när bolånet ges. Och visst är det bättre med 85 procent än 75 procent, men vi hade hellre sett krav på amortering. Förslaget kan dämpa rörligheten på bostadsmarknaden och främst drabba förstagångsköparna som ofta är yngre. Och även om de skulle ha råd att både betala  ränta och att amortera, spelar det ingen roll om de inte har lyckats spara ihop ett par hundra tusen kronor till egen insats. Drömmen om en egen bostad kan förbli just en dröm.  Vi tar ett exempel. Köpa bostadEn lägenhet för 1 miljon kronor innebär en egen insats på 150 000 kronor. Det är mycket pengar och hur många unga har hunnit spara ihop till den summan? Finansmarknadsminister Mats Odell menar att de kan ”ta stöd av nära och kära”. Men nu är det ju så att alla har faktiskt inte ekonomisk möjlighet att hjälpa sina barn att köpa en bostad, även om de gärna skulle vilja. Istället tvingas de nu ta krediter med sämre villkor och kanske tar de lån hos långivare som inte står under FI:s tillsyn. Och det var väl inte riktigt meningen. FI:s rekommendation kan i förlängningen även hämma arbetsmarknaden, eftersom de yngre blir tvungna att tacka nej till arbete i storstäderna, där priserna dessutom är höga vilket gör det ännu svårare. Nu ska förslaget ut på remiss och beräknas träda i kraft per den 1 oktober i år.

Elpriserna är som bekant uppe i rekordnivåer och vi var nog många som satte kaffet i vrångstrupen när vi fick elräkningen för januari. Visst beror det på den kalla vintern, men också på att elproducenterna av olika anledningar inte kan producera tillräckligt med el. Även om jag personligen var inställd på högre elräkning än en normal vinter så var jag inte förberedd på att det skulle bli den dyraste elräkningen  sedan vi flyttade in i vårt radhus för elva år sedan. I morse var priset per kilowattimme uppe på 13:80 kronor på den nordiska elbörsen Nordpool. Tidigare i vinter slogs ett rekord med drygt 14 kronor per kilowattimme under några timmar en dag i december. På www.energimyndigheten.se får du tips på hur du kan minska din energiförbrukning, både för miljöns skull, men också för ekonomins.

Stockholms universitet har inför höstterminen rekord i antalet antagna till kurser och program. Trycket är hårt också på övriga universitet och högskolor.

De stora barnkullarna från början av 1990-talet börjar ta studenten och påbörja vidare studier, och lågkonjunkturen gör att fler söker sig till högre studier. Men bostadsbristen sätter käppar i hjulen för de studiesugna menar en undersökning från Malmö högskola.

10 Aug
2009

Bostadsbristen ökar?

12 % av Sveriges befolkning ska flytta hemifrån snart. De födda mellan 1985-1994 är 1,1 miljoner, bara 6,8 % färre än rekordgenerationen 40-talisterna. Hur ser förutsättningarna ut för att klara att husera babyboomen?