Samma visa varje år. Studenterna i våra högskolestäder har ingenstans att bo och köerna till en bostad är
lååååånga. I år kanske längre än någonsin eftersom det är fler än någonsin som studerar. Och högskolor och politiker blir alltid lika överraskade – varje år. Men vad är då lösningen på problemet – att det byggs fler bostäder såklart, bostadsrätter såväl som hyresrätter. Men det måste vara bostäder som studenterna har råd att bo i. Men tills det är ett faktum är studenterna utlämnade till – just det sina föräldrar, eller är de kanske UTElämnade eftersom de inte har någonstans att bo? 6 av 10 svenskar kan tänka sig att köpa en bostad till sina barn om de ska börja på högskola/universitet, bara man har ekonomisk möjlighet. Men inte till vilket pris som helst. I vår undersökning Bobarometern uppger varannan svarande att de är beredda att betala mellan 100 000 och 500 000 kronor för studentbostaden. Fyra procent uppger att de kan betala över 2 000 000 kronor. Men givetvis finns regionala skillnader i vad man är beredd att betala för lägenheten som till viss del förklaras av att priset för en enrumslägenhet skiljer sig betydligt åt i olika delar av landet. Kan det här i förlängningen betyda att man bara kan studera om man har föräldrar med mycket god ekonomi? Vad tror och tycker du?
Bostadspolitik
Igår kom FI, Finansinspektionen, med förslag om ett bolånetak på 85 procent. FI:s råd innebär att krediterna sammantaget inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde när bolånet ges. Och visst är det bättre med 85 procent än 75 procent, men vi hade hellre sett krav på amortering. Förslaget kan dämpa rörligheten på bostadsmarknaden och främst drabba förstagångsköparna som ofta är yngre. Och även om de skulle ha råd att både betala ränta och att amortera, spelar det ingen roll om de inte har lyckats spara ihop ett par hundra tusen kronor till egen insats. Drömmen om en egen bostad kan förbli just en dröm. Vi tar ett exempel. 
En lägenhet för 1 miljon kronor innebär en egen insats på 150 000 kronor. Det är mycket pengar och hur många unga har hunnit spara ihop till den summan? Finansmarknadsminister Mats Odell menar att de kan ”ta stöd av nära och kära”. Men nu är det ju så att alla har faktiskt inte ekonomisk möjlighet att hjälpa sina barn att köpa en bostad, även om de gärna skulle vilja. Istället tvingas de nu ta krediter med sämre villkor och kanske tar de lån hos långivare som inte står under FI:s tillsyn. Och det var väl inte riktigt meningen. FI:s rekommendation kan i förlängningen även hämma arbetsmarknaden, eftersom de yngre blir tvungna att tacka nej till arbete i storstäderna, där priserna dessutom är höga vilket gör det ännu svårare. Nu ska förslaget ut på remiss och beräknas träda i kraft per den 1 oktober i år. 
Elpriserna är som bekant uppe i rekordnivåer och vi var nog många som satte kaffet i vrångstrupen när vi fick elräkningen för januari. Visst beror det på den kalla vintern, men också på att elproducenterna av olika anledningar inte kan producera tillräckligt med el. Även om jag personligen var inställd på högre elräkning än en normal vinter så var jag inte förberedd på att det skulle bli den dyraste elräkningen sedan vi flyttade in i vårt radhus för elva år sedan. I morse var priset per kilowattimme uppe på 13:80 kronor på den nordiska elbörsen Nordpool. Tidigare i vinter slogs ett rekord med drygt 14 kronor per kilowattimme under några timmar en dag i december. På www.energimyndigheten.se får du tips på hur du kan minska din energiförbrukning, både för miljöns skull, men också för ekonomins.
Stockholms universitet har inför höstterminen rekord i antalet antagna till kurser och program. Trycket är hårt också på övriga universitet och högskolor.
De stora barnkullarna från början av 1990-talet börjar ta studenten och påbörja vidare studier, och lågkonjunkturen gör att fler söker sig till högre studier. Men bostadsbristen sätter käppar i hjulen för de studiesugna menar en undersökning från Malmö högskola.
12 % av Sveriges befolkning ska flytta hemifrån snart. De födda mellan 1985-1994 är 1,1 miljoner, bara 6,8 % färre än rekordgenerationen 40-talisterna. Hur ser förutsättningarna ut för att klara att husera babyboomen?
Oförändrade bostadsrättspriser och svag uppgång för villapriserna i mars. Medelpriset för en bostadsrätt i riket har varit oförändrade under mars. Villapriserna i riket har under mars gått upp med 1 procent. Trenden med allmän prisnedgång tycks bruten samtidigt som lokala variationer kvarstår. Detta fastslåg Mäklarstatistik förra veckan.
Idag var det då äntligen dags för Riksbanken att säga sitt om kommande ränta och därmed också beskriva det ekonomiska läget i Sverige. Beskedet blev mer eller mindre väntade 0,5 procentenheter. Här ser ni lite frågor & svar varför.
För lite, för sent hävdar vissa. jag är lite mer osäker. Det vi ser nu är att bostadsmarknaden fortsätter präglas av osäkerheten om konjunkturen och arbetsmarknaden men också av att det finns ett uppdämt behov av att byta bostad, låga räntor och ett minskande utbud.
Detta varierar på lokala orter. Detta ser vi inte minst i senaste Mäklarstatistik. Det är därför svårt att ha en generell uppfattning om hur räntan slår. Bedömningen är dock att dagens sänkning inta kommer påverka marknaden lika kraftigt som tidigare utan snarare se till att bibehålla den stabilitet vi nu ser allt fler tecken på.
Prisskillnaderna kommer säkerligen att öka runt om i landet. Detta beroende på hur olika orter drabbats av konjunkturen och arbetsmarknadens utveckling. Variationerna är tydligast mellan tjänstemannastäder och traditionella produktionsstäder.
Det intressanta i dagens meddelande från Riksbanken var räntebanan, dvs på vilken nivå räntan beräknas ligga de kommande åren.
Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå till början av 2011. Hur detta påverkar människors köpbeteende är jättesvårt att veta, men det kan fungera som prisdrivande alternativt som motvikt till övriga negativa konjunktursignaler som jobb.
Bedömningen är dock att sänkningen kommer fortsätta att ge bostadsmarknaden ökad stabilitet. Sedan kan man ju undra om det är Riksbankens uppgift att stimulera bostadsmarknaden?
Som svar på den kniviga frågan under den webbsända presskonferensen idag klockan 11.00 meddelade Riksbankschefen Stefan Ingves att det inte var deras uppgift att säga hur de svenska hushållen ska spendera sina pengar.
Riksbankens huvudmål just nu är att få igång konsumtionen i landet och inte stimulera till ökat sparande. Rent historiskt tyder mycket på att många väljer att satsa vidare på boende. Den stora brasklappen är dock att man absolut inte räkna sin boendeekonomi utifrån dagens mycket låga nivåer utan verkligen ta höjd för högre boendekostnader.
För precis som Stefan Ingves påpekade under presskonferensen. De dåliga tiderna kommer att bli bra igen (runt 2011) och då höjs räntorna. Hur snabbt och hur mycket vet man inte idag.
Mitt råd är som alltid: man ska köpa en bostad för att bo och trivas, inte för att tjäna pengar. Gör du det, ska du vara beredd och ha råd, att förlora pengar också.
En grupp i Folkpartiet föreslår i fredags på DN Debatt att man ska riva i miljonprogrammen för att skapa en mer blandad bebyggelse. Man menar att 156 bostadsområden i Sverige präglas av utanförskap.
En upprustning av dessa försummade områden är en av de viktigaste satsningarna kommande mandatperiod skriver Nyamko Sabui och Erik Ullenhag i sin debattartikel.
Lösningen är ett förslag som stavas upprustningslån, upprustningslån på upp till 20 miljarder som ska ge fastighetsägarna drivkraft att rusta upp bostäderna i främst miljonprogramsområdena.
Miljonprogrammen uppkom efter ett riksdagsbeslut 1964 där man bestämde att man i Sverige skulle bygga en miljon bostäder på 10 år. Beslutet togs för att möta en akut bostadsbrist som rådde i slutet av 50- och början av 60-talet.
Som jag skrev i mitt förra inlägg råder även idag en stor bostadsbrist framförallt i Stockholm där de boende bli allt fler samtidigt som antalet nya bostäder blir allt färre. Nu krävs som jag tidigare konstaterat krafttag för att förhindra att bostadskrisen ska bli lika allvarlig som när man tog beslutet om byggandet av miljonprogrammen.
Syftet med Nyamko Sabuni och Erik Ullenhags förslag är att man ska göra insatser i miljonprogrammen för integrationen skull, integrationen kopplas ofta ihop med hur och var folk bor.
Upprustningslånen kan säkert vara en lösning för miljonprogrammen, alla insatser och förslag som syftar till att förbättra bostadssituationen i Sverige är välkomna – frågan är om detta löser bostadsbristen?
Stockholmarna blir allt fler, samtidigt som antalet nya bostäder blir allt färre. För att klara behoven skulle antalet nybyggen nästan behöva fördubblas, enligt en färsk rapport från Boverket. Detta skriver DN idag.
Enligt Boverket kommer trångbodheten som redan kraftigt präglar Stockholm att öka. Inget nytt under solen där inte. Jag har flera gånger skrivit att det krävs krafttag för att lösa den akuta bostadsbrist som Sverige generellt befinner sig i.
Förra året ökade befolkningen med 32.000 personer i Storstockholm. Samtidigt påbörjades totalt 6.800 nya bostäder. I själva verket hade det behövts 11.500, enligt Boverkets bedömning.
Sedan pekar även dem så samma sak som jag lyft fram och det är urbaninseringstrenden. Fler och fler väljer att flytat in till storstäderna. Så ser det ut i hela världen. Stockholm är inget undamtag.
Boverket lyfter även dram den stora puckel i form av 80- och 90-talister som behöver en bostad – nu. Rent demografiskt är denna gupp lika stor i antal som jättegenerationen 40-talisterna. Deras problem löste man med ett miljonprogram….
Enligt Tyréns Temaplan finna det närmare 800.000 ungdomar i åldersgruppen 19 till 24 år om fem år. Enligt uppgift från bostadsnätverket jagvillhabostad.nu finns det idag 1,1 miljoner personer mellan 14 och 23 år.
Det byggs färre och färre hyresrätter men det gäller även villor och bostadsrätter. Antalet nybyggda bostadsrätter minskade med 39 procent och villorna med 30 procent förra året, skriver DN.
Just nu finns det ingen ljusning i sikte menar Boverket. Deras bedömning är att antalet nybyggen minskar ytterligare i år, till cirka 5.500 bostäder.
Det är bara läsa statistiken. Sverige ligger i bottenskicket bland antalet påbörjade nyproduserade bostäder i hela Europa och har så gjort i många långa år.
2002 hade vi lägsta nyproduktionen sett till antal invånare inom hela EU. Denna situation har mer eller mindre fortsatt in på 2000-talet.
Sverige har haft ett lägre nybyggande än alla andra övriga nordiska länder. Under 2005 år färdigställdes 34 000 lägenheter i Finland, 29 500 lägenheter i Norge, 27 500 lägenheter i Danmark och 26 500 lägenheter i Sverige. I Sverige bor det ungefär dubbelt så många invånare som i våra grannländer.
http://www.bygg.org/files/publikationer/Grannarna%20bygger%20bostader.pdf
Nu kanske man inte ska kasta sten i glashus men det här kommer inte bara påverka tillväxten, rörligheten på arbetsmarknaden utan även prisnivåerna på sikt. Men det är tydligen priset sopm vi alla kommer att få betala på grund av en obefintlig bostadspolitik det senaste decenniet.
Årets taxering av småhus visar att Skatteverkets metoder för värdering inte fungerar så bra som de borde. En genomgång visar att villorna i Sverige i snitt är övervärderade med 260 000 kronor. Det innebär att drygt hälften av landets småhusägare kan ha fått fel taxeringsvärde.
En del i problemet är att man slår ihop områden med få köp för att få ihop ett tillräckligt stort underlag för att fastställa taxeringsvärdet. Detta leder dock till att allt för många hus felvärderas. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet.
Här kan du läsa en artikel om taxeringsvärdet och se en lista på vilka orter som har högst taxeringsvärde och vart det blivit mest fel.
Jag har tagit upp det här ämnet tidigare här på bloggen och idag kom ytterligare ny statistik från SCB som visar att bostadsbyggandet minskar. Antalet påbörjade lägenheter i småhus och flerbostadshus minskade med 20 procent år 2008 jämfört med 2007. Här kan du läsa pressmeddelandet från SCB
Samtidigt rapporterar E24 om att det blir allt svårare att få tag på en hyresrätt antalet lediga hyresrätter minskade 2008 jämfört med året innan. Det här kan leda till att ungdomar bor hemma längre, dock visar SCB:s siffror att åldern då ungdomar flyttar hemifrån har varit densamma för personer födda på 1960-, 70- och 80-talet.
Vi i Sverige flyttar hemifrån när vi är strax över 21 år. Delar man upp det på kön är skillnaden att kvinnor bor kvar hemma längre medan killar flyttar hemifrån tidigare än förut. Enligt SCB håller dock trenden att killar flyttar hemifrån tidigare på att mattas av eller vända. Här kan du läsa E24:s artikel och här kan du ta del av SCB:s pressmeddelande.
Samtidigt som dessa rapporter presenteras kommer SCB med ytterligare en rapport som visar att befolkningen ökar. Just nu är vi hela 9 256 347 invånare. Frågan är såklart vart alla dessa invånare ska bo när vi bli fler men antalet bostäder inte ökar i samma takt?
Jag har sagt det förrut men säger det igen. Miljonprogram igen?
