Borde inte även du ta ditt samhällsansvar Borg?

Sänk uppskovsräntan Anders Borg och följ ditt eget exempel!

Finansminister Anders Borg har varit flitig och kritisera bankernas räntemarginaler. Men han har inte sagt ett ord om statens ränta på den vinst som många svenska bostadsägares skjutit upp vid tidigare bostadsförsäljningar, även kallat uppskovsräntan. Men det finns skäl till detta!

Idag när bolåneräntorna är nere på rekordlåga nivåer, tack vare eller på grund av finansminister Anders Borg låter vi vara osagt, så borde han följa sitt egna exempel. Nämligen att sänka uppskovsräntan. Varför kommer jag redogöra nedan.

Men innan vi går in på vilken nivå den nya uppskovsräntan bör ligga på kan vi göra en liten historisk tillbakablick. Tidigare låg fastighetsskatten på 1 procent av taxeringsvärdet. Den ersattes av den nya regeringen från och med 1 januari 2008 med en kommunal avgift på maximalt 6 000 kronor, men högst 0,75 procent av det totala taxeringsvärdet.

Detta gladde många bostadsägare då den tidigare fastighetsskatt modellen ansåg vara godtycklig.

Samtidigt höjs reavinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent. Eventuella uppskov räntebeläggs med 0,5 procent och får maximalt uppgå till 1,6 miljoner kronor. Räntan betalas även på ”gamla” uppskov d v s uppskov som beviljats enligt de gamla reglerna.

Nu till varför jag anser att finansminister Anders Borg hycklar när han kritiserar de svenska bankerna för deras räntesättning på bolån när han samtidigt inte sänker nivån på den statliga uppskovsräntan.

Ett räkneexempel enligt finansminister Anders Borg:
Uppskjuten vinst vid fastighetsförsäljning = 1 000 000 kronor
Att betala i uppskovsränta: 0,5 % X 1 000 000 = 5 000 kr/år

Så har Anders Borg sålt in den nya fastighetsskatten. D v s en marginell uppskovsränta på endast 0,5 % alternativ att man kan betala in hela reavinsten på 22 procent direkt till staten.

Ett nytt räkneexempel som baseras på den VERKLIGA skulden till staten:
Uppskjuten vinst vid fastighetsförsäljning X skatten om man återbetalar den uppskjutna vinsten (22%) = verklig skuld till staten
1 000 000 X 20% = 220 000 kronor/år

Uppskovsräntan dividerat med verklig skuld till staten = faktisk uppskovsränta till staten
5 000 dividerat med 220 000 = 2, 27 %

Notera dock att uppskovsräntan på 2,27 %  INTE är avdragsgill med 30 % som andra räntor. För att jämföra den verkliga uppskovsräntan med en banks ränta räknar vi enligt följande modell:

Faktisk uppskovsränta till staten omräknat till motsvarande avdragsgill ränta = motsvarande avdragsgill räntesats
2,27 dividerat med 0,7 % = 3,2%

Detta räkneexempel redovisar att det idag är fördelaktigt för en bostadsägare med uppskjuten vinst att låna pengar av en bank med en bolåneränta på under 3,2 % för att betala tillbaka den uppskjutna vinsten än vad det faktiskt är att betala uppskovsräntan till staten.

För att finansminister Anders Borg inte ska uppfattas som en hycklare bör han därför följa sitt eget exempel och sänka uppskovsräntan så att den matchar bankernas bolåneräntor på runt 2 % eller helt slopa systemet med uppskovsränta.

För hur var det nu igen angående räntesänkning och marginaler Anders Borg? Om nu inte bankerna ska vara framme och talla i godisskålen så ska väl inte staten göra det heller?

Liknande artiklar

2 kommentarer

  • Jonas 2 september, 2010  

    Underbart inlägg!

  • Jonas 2 september, 2010  

    Underbart inlägg!