Möbler i rotting – ett hållbart flätverk
Av: Helena Kaasik
Vi har träffat Erica Larsson på Larsson Korgmakare för att se hur det går till när man formar det hårda materialet till designade sittmöbler.
I en dunkel källarlokal på Skeppsbron lyser flitens lampa. Bland höga stolstravar och rottingbuntar hittar Erica Larsson och hennes kollega Lasse tillräckligt med plats för att skapa de legendariska stolarna i rotting som Larsson Korgmakare gjort sig kända för.
Inte nog med att högsäsongen för rotting börjar nu. Erica märker rent generellt att intresset för möbler tillverkade av det lätta naturmaterialet ökar. Många uppskattar att det är enkelt att flytta runt dem. De passar lika bra inomhus som utomhus om man placerar dem under tak. Långvarig fukt är det enda man inte ska utsätta rottingmöbler för.
-Deras luftiga form gör dem lättplacerade samtidigt som de passar i de moderna skandinaviska och ljusa hemmen. Att vi just nu längtar efter att omge oss med naturmaterial är en annan fördel. Men framför allt känns det som folk börjar sätta värde på handgjorda kvalitetsmöbler, säger Erica som är korgmakare i fjärde generationen.
Larsson Korgmakare grundades år 1903 av Ericas farfars far och hans bror. En av de första kunderna var NK. Fortfarande är det rotting som de arbetar med i verkstaden. En del sjögräs- och papperssnöresproduktion är fortfarande kvar. Men då handlar det framför allt om reparationer av möbelsitsar till stolar som ofta är inköpta på auktion.
– Jag började i företaget 1989 och tog över verksamheten år 2005. Innan arbetade jag med administration på kontor. För mig var det ett naturligt steg att ta över, uppväxt bland rotting som jag är.
Tillverkningen går till på ungefär på samma sätt som förr. Erica visar hur den hårda rottingen blir böjbar när den hettats upp. Därefter kyls det ner med kallt vatten som stryks på med en trasa.
-Rotting är egentligen en lian. Det är ett segt och slitstarkt naturmaterial som vi importerar från Malaysia. För att inte bidra till skövling av regnskog har vi valt att framför allt använda odlad rotting.
Det var på 1700-talet, mycket tack vare Ostindiska Kompaniet, som rottingimporten till Europa tog fart. Till en början användes materialet framför allt till flätning av stolsitsar. I mellankrigstider började man även tillverka möbler av rotting. Det var under den perioden som Ericas farfar John inledde ett samarbete med arkitekten Josef Frank. Möblerna som han designade tillverkas fortfarande av Larsson Korgmakare i Gamla Stan.
Men de har också kvar tillverkningen av möblerna från Ericas förfäders tid, badhusstolen till exempel. Det var John Larsson, Ericas farfar som på 1940-talet, designade den lätta vilstolen med hög rygg för Centralbadet i Stockholm. Än idag tillverkas den på beställning till kunder.
-En rottingstol har lång hållbarhet. Ibland får vi ta emot och reparera stolar från både 1940 och 50-talet, ja ibland till och med från 1930-talet. Om man gör en omlindning och en lackning blir de som nya igen.
Det är en slingerliknande lianväxt som växer vid floder och på andra fuktiga platser, bland annat i västra Afrika och i Asien. Rottingen är snabbväxande och kan växa 25 cm på ett dygn. Trots det kan det ta flera år innan en växt är redo för avverkning. Idag finns det också mycket odlad rotting. När den avverkas huggs den av ungefär 30 cm ovan mark och avlövas samtidigt som alla taggar avlägsnas. Innan den fraktas till floder där den rengörs med sand och vatten måste den torka ordentligt. Efter tvätten torkar rottingen ytterligare en gång. Därefter kan man börja arbeta med materialet. Idag är det många företag som tillverkar möbler av rotting. Men Larsson Korgmakare är den enda firman i Sverige. Det finns många modeller som designades under 1900-talet som har blivit riktiga klassiker. De produceras fortfarande. Andra företag har passat på att lansera rottingmöbler för första gången den här säsongen.
